Min råd är att han ska ta kontakt med en allergispecialist. För att de vet allra bäst hur allergier fungerar och även allt om mediciner.

Lycka till att allting ordnar sig på bästa möjliga sätt.

Ni förstår väl att man måste fortsätta behandla med medicin varje dag jämt om han ska kunna leva med katt? Det som står om 14 dagar handlar nog om att det är lämpligt att ta den så länge om man har tillfälliga besvär och har köpt medicinen receptfritt? Efter det är det bra att rådgöra med en läkare om man behöver fortsatt behandling. En pälsdjursallergiker måste ta medicin jämt för att kunna leva med katt. Det är ändå inte säkert att man blir besvärsfri, man riskerar biverkningar från medicinerna, och man riskerar att bli värre i sin allergi. Det är ofta en pina för en allergiker att behöva leva med katt, tyvärr. Det är upp till er hur ni vill göra. I framtiden kanske ni kan ha utekatt. Ni kanske kan överväga någon alternativ behandlingsform. Vi har t ex skrivit en del om bioresonansterapi här inne.

#1 Okej, tack :)

#2 Ja det förstår jag, går ju inte att sluta med medicin och tro att det blir bra för resten av livet. Det stod till och med på lappen man fick med.

Förstår att det inte är någon garanti men jag tycker det är värt att försöka om vi ska kunna bli sambos någon gång, jag har fått bra svar inne på katter, där finns det ju en del erfarenhet av just kattallergiker som tycker att det har funkat okej med deras metoder. :) 

Att min katt blir utekatt är inget jag kommer tillåta, det finns alldeles för mycket faror där ute.

Ska kika på bioresonansterapi.

Tack!

Att gå på konstant medicinering är ingenting att rekomendera.. Nu har du ju redan skaffat katten och om den ska vara innekatt kan det bli stora problem för din pojkvän om ni skulle bli sambos..

De två katterna som jag köpt/bokat kommer hit p.g.a. allergi hos säljaren och hon går just nu på ögondroppar, nässpray och antihistamintabletter.. Det är ingen vardag att önska någon och faktiskt inget roligt att bara kunna titta på när andra gosar och leker med djuren..

Allergisprutor är en behandlig som är mycket svår att få, tar lång tid (ofta flera år) och det är ändå inte säkert att allergin blir bättre utan kan även bli förvärrad av behandlingen..

Som #1 skrev är nog det bästa att ta kontakt med en allergispecialist, vissa landsting erbjuder egenremiss medan i andra så måste man gå via vårdcentral.

Kanske låter negativ, men tyvärr är det lätt att få biverkningar av permanentbehandlig. Jag har själv behandling mot biverkningar jag fått av mediciner jag måste ta för att ens komma upp ur sängen..

Hoppas det löser sig!

#4 Jag vet, han får bestämma själv hur mycket han är villig att utstå och göra, men min katt behåller jag. :)

#5 Ville bara lägga fram den aspekten med, det är självklart hans val.

Jag tror nog att ni kommer hitta en lösning 😉

#6 Jo jag vet, menade inget dåligt mot ditt inlägg om du tolkade det så :) 

Jag hoppas det, men finns det ingen bra lösning så är det så, hur som helst blir katten kvar hos mig tills han dör, och han är ju bara snart 6 månader så.. :)

Vi har inget jättekul eller bra förhållande heller, det finns massa brister och detta är bara ett av alla problem.

#7 Det trodde jag inte heller 😉Om ni redan har brister i förhållandet så tycker jag gott du kan behålla katten - så att du slipper bli utan partner (som du omplacerat katten för) och katten..

Kanske lite ot, men vore roligt att se en bild på lillkatten 🙂

#8 Bra! 

Absolut, lillkatten stannar :) 

Här är han, min skönhet Oskar:

❤️

Sötnos!

Tack, mjauar Oskar 🐱

Min Sambo hade katt hemma hos sina föräldrar.. 

Hon hade samma argument som dig "Katten ska med"

Jag sa strikt att, följer katten med så stannar jag hemma och kan förmodligen inte ha ett seriöst förhållande längre..

Jag tog detta beslutet då jag insåg att ett liv med medicinering var ej relevant. Att käka tabletter flera flera månader/år i sträck gör mig så grymt utmattad/oengagerad. Jag blir tjurig, får ont i huvudet på grund av att jag lätt blir stressig ect..

Dessa biverkningarna kommer komma i slutändan. En pälsallergiker ska aldrig behöva utsättas för att "välja" mellan flickvän+katt eller ingen flickvän alls.

Som allergiker kan jag säga att folk som aldrig haft allergi, kommer aldrig kunna förstå hur det känns. Hur man mår av att ta tabletter hela tiden.

Du skriver att du inte vill att det ska ta slut mellan dig och din pojkvän. Men du tänker ändå behålla katten tills du dör för ni har det ändå struligt med massa problem.. Kändes som lite dubbelmoral där bara.

Jag tipsar dig härmed att inte låta din pojkvän lida med medicinering eller allergi om han en dag råkar glömma den. För jag lovar dig, det är förjävligt.

#13

Hoppas fler läser o tar till sig av det du skrev!

Jag vill inte förlora min pojkvän HELT, alltså gör vi slut kommer han inte vilja vara vän heller. Det är det jag inte vill.

Vi har så mycket problem i förhållandet så varför skulle jag välja han framför min katt som jag till och med älskar mer? Nä, han ska inte behöva stå ut med allt mediciner innebär men jag ska inte behöva stå ut med att leva utan djur för det vore rena rama skitlivet för mig. 

Vad folk än tycker om mig nu så tänker jag inte ändra mig, tar hellre min katt än ett dåligt förhållande som ändå inte kommer funka i slutändan.