För mig kom det smygande var i tonåren när det började sen har det ökat ju äldre jag blir.

Här slog äggallergin ner som en bomb mer eller mindre. Jag har alltid fått orolig mage av ägg, men inget mer. Men efter en tids bantade då jag åt mycket mer ägg än normalt då det är en god proteinkälla så rann bägaren över. Sedan kom problemen med frukt och nötter. Visste att jag varit överkänslig mot många frukter som liten, men inte allergisk.

Väl på utredning var jag visst björkallergiker och latexallergiker också, vilket jag inte hade en aning om.  Det kan förklara varför jag gäspar och är seg som sirap dagarna i ända runt lövsprickningen.

Efter hand har allehanda allergier poppat fram och listan är sjumilalång känns det som.

Jag var elva år.. höll på med hästar men kunde inte förstå varför jag blev så konstig i halsen varje gång. Ingen annan hade så, så man nämnde det aldrig. På 70-talet verkade det inte vara så vanligt med allergier.

Sedan när jag blev tonåring hade vi katter hemma. Då var det ju kört. Snuva och pip i halsen om kvällarna när man låg i sängen. Astman kom som ett brev på posten, och det blev akutbesök två ggr på en helg. Då började mitt liv med inhalatorer..

Hur märkte jag att dottern var allergisk? Hon fick ägg när hon var sex månader gammal. Mums var det! Men.. hon var tomatröd på hela kroppen sedan i två dagar, och fick smörjas med kortisonsalva för klådan. Då känner man sig som en fin förälder.. Detta med kokos och nötter kom iom att hon kräktes när hon ätit sådan mat.

Pollen, ja, det förstår man direkt när ögonen svullnar och kliar, och näsan rinner eller blir tvärtäppt.

Glädjande nog så kan vi ha raskatt (Maine Coon) trots att vi båda är pälsallergiker. Nemas problemas! Huskatt går icke..

Vi hade gerbiler tidigare, det gick bra, men kunde kännas av lite då papperspelletsen i buren skulle bytas. Hö inomhus är inte att tänka på, liksom spån.

Uj, det blev lite långt det här…

Jag var 19 tror jag, när jag upptäckte att jag nog inte tålde katter… Bodde och jobbade på en kibbutz i Israel, i baracken där jag bodde brukade en katt stryka ikring och jag tog upp den en dag och kelade med den, och det började klia i ögonen och jag började nysa… Men jag var 31 innan jag fick det konstaterat med pricktest.

Det var då en ganska kraftig allergi. Jag såg då till att undvika katter mesta möjliga under ett antal år, och då minskade allergin till medelkraftig.

Idag kan jag klara av att gå hem till en som har katt, om jag använder en antihistamin innan. Men jag undviker det oftast ändå, eftersom man alltid får en massa katthår på sig.

Dessvärre finns det ju katter överallt, utomhus och många på jobbet har katt, så katthår finns i luften året runt. Jag får ibland nysattacker lite apropå, som bara kan bero på det.

Att jag inte längre kan äta melon och rå paprika, har kommit smygande de senaste åren.

#4 Jag läste någonstans igår tror jag att det var, att det inte finns några egentliga kattfria områden i sverige längre, utan kattallergiker kan få känningar i princip vart som helst just för att så många bär med sig katthår via kläder etc. Det måste vara frukstansvärt jobbigt om man är hyperkänslig!

Min allergi mot päron kom smygande, gick från lite kittlande känsla i svalget då jag ätit/druckit nått med päron till att nu mer få svårt att andas vid minsta lilla intag.

Pollenallergin kom först smygande, reagerade på rosenbuskar då de blommade som mest, började tycka att nyklippt gräs luktade ovanligt starkt, osv. Sedan pang bom så slog det ut för fullt för 2 år sedan.

Trodde först jag var förkyld mitt i sommaren för jag nös och var snuvig, men upptäckte rätt snart att det hade viss koppling till att min syster hade massa blommor överallt och jag var mycket där den sommaren. Köpte då receptfria allergitabletter och de fungerade jätte bra.

Men så nästa vår så räckte det inte längre med bara tabletterna, fick även ta ögondroppar och nässpray (allergispray), vilket hjälpte ända fram mot hösten. Plötsligt fick jag svårt att andas på promenaderna trots alla medecinerna… Blev orolig att jag fått ansträngningsastma eller nått sånt, men efter akuttid hos läkare så kom han fram till att det var allergin som spökade.

Får se hur det blir nu denna pollensäsong som komma skall, för har det blivit ännu värre än förra året så vette 17 vad jag ska göra.

#6 Har du björkpollenallergi? Isåfall går det troligen i ditt fall att vaccinera bort. Rådgör med läkare. Äter du antihistaminet varje dag? annars bör du börja nu så tabletterna hinner få full effekt innan lövsprickningen. Fråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

#7 Jag vet inte vilket/vilka pollen det är, en sköterska sa att det troligen är gräs eftersom jag har besvär från början av våren till mitten av hösten. Men ska prata med läkare om att få en ordentlig utredning.

Ska man redan börja med anthistaminet? Räcker det inte med ca tre veckor innan? Men det beror ju på var man bor med.. Jag brukar börja ca två veckor innan. Likadant med Rhinocort inhalern. Använder inte nässpray då jag blir sårig i snoken av dem.. pulver fungerar toppen!

Just ja, jag glömde nämna nickelallergin som jag haft så länge jag kan minnas, men som blivit värre med åren.

#8 Tänker på att päron är en vanlig korsallergi på björk bland annat.

#9 Jag blev rekommenderad det på Aeriusen, 3 månader innan lövsprickning. Direktverkande som spray och droppar tar man ju vid behov, inte innan vad jag förstått.

Läkarna rekommenderar nog olika behandlingar. Jag skulle ta Aerius ca två veckor innan pollensäsongen. Rhinocort pulver har full effekt efter ca 3-4 dagar.

Man får lyssna på sin läkare och vad denne ordinerar. Men tre månader innan låter som en lång tid..

absolut, visst ska man alltid lyssna på sin läkare i första hand, men har man receptfria medel kan det bli svårt det är därför jag också rekommenderar att fråga läkare/apotekspersonal.

Jag är född med min allergi, när min mamma väntade mig fick hon äta mjölk och äggfria produkter.

#14 Kan man se om fostret är allergisk på något vis? Berätta

#15: Ingen aning faktiskt om hur man kan se det.

Jag har alltid varit allergisk mot pälsdjur, nötter och pollen.

Däremot kommer jag ihåg den dagen jag blev allergisk emot äpplen, älskade äpplen överallt annat när jag var liten.

Var en lördag när jag var 4år gammal, mamma hade jobbat natt och orkade inte göra frukost när jag var hungrig så tog ett äpple, aldrig känt att det kliat eller nått sånt tidigare av vad min mamma har berättat efteråt..

Men iaf åt en fjärdedel av äpplen, sen svullnade halsen, mammas sambo hade precis gått upp från sängen och skulle göra frukost, han hittar mig på golvet med blåa läppar, så blev ett akutbesök på sjukhuset, sen dess har det alltid blivit så när jag försökt äta äpplen, förutom en sort som jag aldrig kommer ihåg, så nu äts det inte äpplen…

Däremot så har min pälsdjursallergi nästan försvunnit helt, är bara kaniner och katter jag reagerar på nu.

prickar på huden som klia, ögon/näsa rann och klia och svulla ögon. Det jag en jätte rolig händelse när man precis hade blivigt ägare åt tre små söta råttor som bara väntade tills jag tog upp och kela med dem :(

Hur man kom på min allergi har jag ingen aning om men ska ta reda på det via min mamma.

Jag upptäckte att jag var gluten allergiket då jag ofta hade ont i magen. Då kollade vi upp det och fick däremed besked att jag var gluten allergiker.

Jag är född med barnastma och har utvecklat många andra allergier under åren…

Jag hade Två sträck nedan för hackan men jag vet inte vad det är en.

#20 - Behövde du göra gastroskopitest eller räckte det med typ blodprov eller liknande?

Jag gick runt och mådde rent ut sagt, skit, i någon månad (maj-juni någon gång) och vi tog kontakt med läkare som testade för bl,a allergi.

Jag upptäckte vissa av mina allergier när jag var mindre.
Första riktigt allvarliga reaktionen var när vi hade fikat nere på stan, åt en bakelse eller wienerbröd med nötter på. Kom ihåg att jag inte gillade det riktigt men åt upp, på vägen hem mådde jag så dåligt att vi var tvungna att svänga in till farmor så jag kunde spy. Åka hem från stan tar cirka 20 minuter men kunde inte vänta, var ungefär 6 år eller nått. Men efter det fick jag glass av farmor Hennes medicin när man mår dåligt. Sen efter det, när jag var yngre, har jag testat nötter men det har aldrig funkat. Efter den reaktionen har jag avstått nötter totalt och ansett mig själv allergisk.
De andra mer märbara allergier är hö. Hoppade och lekte i hö när vi var mindra på farmors gård. Det tätnade till i halsen och ögonen rann men en liten andningspaus då och då fixade det, det är/var så skoj att leka i hö med mina syskon och kusiner.
Frukt som äpplen märkte jag av att jag mådde illa, slutade med äpplen ganska snabbt, men först på förskolan och äter bara banan då jag kände samma känsla som med äpplen med päron. Apelsin har jag aldrig gillat, men när jag var runt 14 åt jag en apelsin och spenderade resten av dagen på toan, spyende

Jag testade mig inte för allergier förrens förra året(!). Hela min familj har ansett mig fjompig. Men efter testat några allergier med blodprov så är jag riktigt allergisk mot nötter, hasselnötter och valnötter. Mandel ska jag inte vara allergisk mot men mår inte bra av att äta det. Sen är jag allegisk mot citrusfrukter, äpplen, päron, pollen och sen (big chock) soja, som jag älskar och mer eller mindre överkonsumerar så det skiter jag i tills jag får en enorm reaktion eller nått :P Sen har jag nog mer allergier eller överkänslig mot grönsaker som tomater, paprika osv. sen säkert mer frukter. Men jag äter bara banan och annat som jag vet att jag inte mår illa av eller får reaktion. Jag kan tex. äta physalis av någon anledning.

En del av min allergi fastställdes som barn.
Vissa genom pricktest, andra genom tydliga omgående symtom.
Höallergin förstod jag på en gång vad det var, eftersom jag reagerade enbart efter att ha utfodrat med hö.
Allergin för långhåriga hundar förstod jag också på en gång vad det var.
Detsamma om jag äter något, så brukar jag kunna köra uteslutningsmetoden och komma fram till vad jag reagerade på.

Så det mesta har jag förstått vad det var, så fort symtomen kom.

Fick mina allergier i 1 års åldern så minns knappt något, men det mesta har växt bort nu dem 3 sista åren förutom äggallergin.

Skulle sova med min mamma på en skolresa tidigare i år, jag hade varit lite (eller ganska mycket) hostig och nyst och då tog hon tag i det och det visade sig att jag var allergisk mot pollen… :( men jag klarar mig ju nu på hösten, puh!

Jag föddes allergisk mot det mesta Upp till jag var 6-7 år kunde jag inte äta några frukter/grönsaker med stark färg. Då sved och kliade det i hela munnen/svalget.

Fram till jag blev 14 var jag allergisk mot mjölk (protein, ej laktos) och ägg.. vilket jag nu tål! :)

När det gäller födoämnen är det endast fisk, skaldjur och nötter jag inte tål.

Däremot björkpollenallergin fick jag när jag var 17 år och var på Österlen där björkarna blommade för fullt. Den värsta våren nånsin!

Var tio-elva-tolv något när jag började få problem med kyckling.
Förstod det ganska snabbt då det endast var när jag ätit just kyckling som jag mådde pyton.
Undvek helt enkelt kyckling i något år och mådde bra, bestämde mig för att testa att äta det igen och det funkade sådär.
Numera reagerar jag inte lika starkt som innan, men undviker ändock kyckling så mycket som möjligt.

Jag har varit allergiker (pälsdjur) så länge jag kan minnas. Mina föräldrar är också det så jag antar att de såg symtomen väldigt tidigt. Men med tiden har min allergi faktiskt blivit bättre och numera äger jag både hund ("allergivänlig") och en kanin utomhus utan problem!

Har mer eller mindre haft ont i magen i hela mitt liv plus gaser. I samband med en djup kris 1994 plus att jag blev allergisk mot penicillin som jag jobbade med, blev jag konstig i kroppen. Kände mig aldrig mätt gick upp 7 kg på 1 år. Blev med åren tröttare och tröttare, Hade en panik i kroppen som jag hela tiden försökte stilla med att äta hela tiden, smååt jämt. Gick upp lite til, men lyckades gå ner någorlunda. Jag sökte för min ständiga trötthet inom företagshälsovården, men de vanliga proverna som de tog var så bra så.

Jag påbörjade en kurs 2001 inom alternativmedicin på häst och året därpå kom jag  i kontakt med en homeopat som testade mig och såg att jag inte tålde gluten. Köpte glutenfritt bröd som jag åt till nästa dags frukost och jag kände genast skillnad. Vilken befrielse! Sakta försvann mina magsmärtor och jag gick ner 5-6 kg på 1 månad trots att jag smååt konstant. Först år 2004 mådde jag ganska bra.

Jag mådde alltså skit i 10 år. Ingen höjdare precis.