Oförstånd eller ovilja?
Jag blir så himla less…så trött på oförståelse. Så besviken och ledsen.
Alla på jobbet, speciellt min chef, vet att jag är superalergisk mot bl.a gräs. Värst är det när det klipps eller är nyklippt.
Nu för en stund sedan när vi satt ute på gräsmattan och fikar så tar chefen gräsklipparen och kör igång…
För det första så vill man ju ha lugn och ro under fikapausen och om han hade glömt att jag inte tål gräs så fick han höra det omedelbart. Han slutade klippa men efter några minuter så satte han igång igen för han skulle visa grabbarna hur lätt den gick. Han sket fullkomligt i att jag sa till igen. Jag fick lov att gå innomhus och stänga fönster och dörrar. Fick ett anfall så jag höll på att tappa andan totalt.
När jag hostat och snörvlat färdigt, skrev jag ett "brev" om hur oförskämt jag tycker att han beter sig. La det på hans skrivbord.
Det gick bara några minuter efter att fikarasten var slut, så komme han och knackade på min dörr och samtidigt som han bad om ursäkt så frågade han lite sarkastiskt hur jag kan klippa hemma då..!?! Jag sa att jag får lov att göra det om inte någon annan finns att be. Men då får jag lov att ta extra medicin och sedan gå och lägga mig. Det ska jag ju inte behöva göra på jobbet. Hur skulle det se ut om jag gick och la mig här? Och var då? Här finns ingenstans att lägga sig mer än på golvet.
Det är då väl själva f_n att man inte ska bli trodd. Det finns ingen förståelse för andra.
Jag ska till läkaren nästa vecka. Ska höra med honom om han kan skriva ett papper som jag får ge till min oförstående chef!
Tack för att ni orkade läsa!
Men nä fy vad trist!
Jag tycker du gör rätt i att begära ut papper på dina besvär, så han får ta till sig en gång för alla. Såhär ska ingen behöva ha det på sin arbetsplats.
Sen hade jag frågat honom om han hade behandlat mig likadant om jag vore jordnötsallergiker och riskerade livet om jag vore du.
Jordnötsallergi är den allergi folk har lättast att referera till och inse allvaret med, då det finns en del om det i media och på film.
Ska säga så till honom nästa gång! Tack för tipset.
Lycka till!
Hoppas han förstår dig och tar dina problem på större allvar i fortsättningen.
Om inte annat så får jag väl hota med facket…. eller nått..
Det är nog både oförstånd och ovilja.
Fackpamparna bryr sig nog tyvärr inte ett smack om din allergi. På något sätt måste du själv få såväl din chef som dina arbetskamrater att förstå allvaret med din allergi. Om chefen vill att du ska prestera bra på jobbet, måste h*n också ta hänsyn till din allergi.
Lycka till!
/Désirée